Nilla NDS Stendker Challenger

[Sanna Arvidsson]

De ser fina ut

[pataM]

[Nilla]

Mars 2013.jpg

Kan rapportera från Rimbo att alla lever. Jag haft mycket med annat så de har knappt fått något fryst alls, bara tråkigt granulat från foderautomaten dag ut och dag in. Måste erkänna att jag även hoppat över några vattenbyten. Kanske inte så himla schysst men de har inte protesterat än.
Stämningen i karet är rätt otrevlig strax efter matning då det nafsas åt alla håll. Den enda som inte bryr sig och som klarar sig undan bataljerna är Lilling som fortsätter att leta smulor och blir rund om magen. Han ligger förstås långt efter de andra i storlek men växer ändå på. Tidigare kunde jag med säkerhet storleksordna allihop men det är väldigt svårt nu. Big Red bestämmer fortfarande men Störst är nog störst igen. Stor är fortfarande snyggast, det är han utan teckning som är så lysande i färgen.
Pricken har blivit rätt biffig tycker jag. Hans prick struntar jag i nu, den är som den är och det får vi acceptera och leva med. Förhoppningsvis kommer den inte att synas lika mycket om han färgar ut på fenan.
Det som är mest irriterande att jag inte får bukt med nålsticken, det är flera som helt klart har för många näsborrar i ansiktet. Avföringen är inte heller perfekt, den är för lös, men jag har en teori om att det beror på att de knaprar av växten.
Ja visst ja, jag har fått moonlight också, inte riktig kanske men mysig ändå. Anders köpte en lång självhäftande remsa med små ledlampor som det går att ändra färgen på. Blått ger ett nästan overkligt men coolt sken.
Glad påsk allihop, vi ses på Blåkulla

[Nilla]

Lite fler foton kanske. Det är jag som fotat. Anders klagar på oskärpan. Men det är väl bättre än inga, eller...

[silent]

Verkligen fint foto på alla tolv!
Är det av samma batch som vi andra har fått?

[kaj.p]

Jodå wille så är det och det ser jättebra ut Nilla.

[Nilla]

Tack så mycket.
Jag spanade lite på mina medtävlande häromkvällen och fick se en hel del riktigt fina och stora exemplar Innan jag hann kolla på allihop och kommentera fick jag så dåligt samvete att jag tassade upp i frysen efter en stor portion oxhjärta till ett extra kvällsmål. Mina egna nattmackor sätter då sina spår, då är det väl inte mer än rättvist om mina små raringar tjockar på sig lite också.

[hollowman]

super fina !! men vad har du för lysrör när dom blir så lysande blåa????

[Nilla]

Sylvania Gro-Lux

Men jag tror också att bottenfärgen gör sitt. Liggunderlaget under akvariet är nämligen grönt (syns på foto på sida 4). Tänkte först byta ut dem men är jätteglad för att det inte blev så. Jag var som vanligt otålig och tänkte att den gröna färgen ändå inte skulle synas när vattnet kommer i. Det gör den inte heller, utom när den reflekteras upp på fiskarnas undersida. Hade jag bytt till mörkgrå liggunderlag hade fiskarna haft samma färg som när de står över filtret, och då ser de sjuka ut, väldigt mörka och tråkiga i färgen. Tur att man har lite tur ibland.

[Nilla]

Jag skäms och försöker smyga in min rapport sista dan. April har varit en tung månad för oss. Jag har prioriterat fel och det har gått ut över fishisarna. Det började med att de simmade runt och gäspade. Trötta? Nej tyvärr. Blev mer orolig när jag såg några gälar som inte stängdes helt. Synade avföringen och blev riktigt orolig. Porös och lös kan man beskriva den som. När jag såg en vit skit drog jag upp tempen. Tog inte många dagar innan de små hålen de haft i ansiktet ett tag, plötsligt började växa och blev både fler och större. Som pannskott, hål över ögonen, och det såg ut som en trasig söm upp på sidan av huvudet. Verkligen inte snyggt. Höll ut i en vecka med värmekuren och kom upp i 35 grader under fem dagar. Matade med oxhjärta som jag pressat vitlök i. Det tyckte de verkligen inte om, äckligt. Desperat for jag in till Akvarielagret och beklagade mig. Krister föreslog Octozin, salt och 32grader. Tabletterna löstes upp i lite vatten. Jag löste upp saltet också. Så sänkte jag vattennivån till hälften och började med hälften av saltet. Då hade jag snabbt kunnat späda ut med vatten om de skulle ha reagerat illa. Smart va. Det lossnade en massa slem men de såg inte ut att lida alltför mycket. Ganska snabbt såg jag sedan positiva tecken. De kastade sig över maten, levande tubifex var precis vad de hade längtat efter. 32 grader var en skön temp. Bajset blev mer och mer mfk och fiskarnas färger lyste. Nu har det snart gått en vecka sedan kuren avslutats och de ser hyfsat fräscha ut. 29 grader och alla äter.
Funderar på om jag inte ska ge dom en omgång till av octozinet så att eländet faller på knockout och inte reser sig igen.